Först av allt: TACK! Är jätteglad över all respons jag fick på mitt senaste blogginlägg, både instapepp från bästa kompisar i London och "jag känner igen mig" från människor jag inte ens känner ordentligt.
Sedan: Någon tänker säkert "varför uppdaterar hon plötsligt så frekvent?" och ja, det kan en ju fråga sig. Min gamla vän som har en hästblogg lägger tydligen typ FYRA TIMMAR OM DAGEN på sin blogg + jag behöver något fritidsintresse = det känns som att jag lika gärna också kan börja lägga minst en timme i snitt om dagen på bloggy. Inte som att jag har något mer intressant att göra *hint hint, häng med mig*.
För det tredje, och det jag egentligen ville kanalisera här: Idag var jag med om den första större släktsammankomsten på ages som jag inte grät på!!! Mest eftersom
1) Neo var där
2) Jag blev inte tvingad att göra något speciellt utan fick mest bete mig som en trettonåring
3) Jag fick äta i köket
4) Joel, a.k.a. min vän sedan barnsben, tydligen vet om mitt bloggnamn??? Så smickrad
5) Mina släktingar är de gosigaste
så om alla framtida födelsedagsfiranden kommer gå i den här stilen kan det hända att fylla jämnt-fester blir en ny favoritgrej. Min farmor hade gjort en jättegod vegansk kladdkaka till mig (och till alla andra eventuella veganer på plats)! Bara en sådan sak?
När vi lämnade kalaset skedde det dock en smärre katastrof. Neo, hennes mammas sambo och jag begav oss gemensamt till ICA för att köpa förnödenheter, i mitt fall Pepsi Max. Men det som hände sedan hade jag aldrig kunnat förbereda mig på, för vet ni??? De jävlarna har ändrat formen på Pepsiflaskan. Så här ser den ut nu:
De av er som inte är lika frekventa Pepsibrukare som jag är, kanske inte ens märker skillnaden... men för mig är den enorm och borde ha marknadsförts via alla tillgängliga kanaler (men den nya etikettens utseende diggar jag stenhårt). "Hur ska en hålla den här då?" och "Är det den som blivit mer långsmal eller jag som blivit mindre långsmal?" var två förvirrade tankar som susade förbi i mitt medvetande. Så jag gjorde det enda rimliga och fyrade av en chockreaktion. Inte som att någon dött (inte som jag gjorde i februari) utan mer som att en får veta att killen en varit superkär i (och som en fortfarande trodde att en skulle bli ihop med någon gång) är kär i ens internetkompis.
Dvs, jag halvgrät samtidigt som jag skrattade och kände mig rätt töntig.
Känns lite som att det här med att Pepsiflaskan får ny design symboliserar mitt liv. Inget är pålitligt, inte ens min favoritläsk kommer alltid att vara sig lik. Håkan Hellström ba "Livet förändras vart jag än går" och jag känner att han syftar på Pepsidesignen.
En sak är sig dock lik. Smaken.
Det tröstar mig.
Så nu ska jag äta en mjölkfri chokladboll (vi har en VIP-gäst hemma så den åt upp chipsen), dricka lite mer Pepsi Max ur denna gräsliga flaska och se ett par avsnitt How I Met Your Mother, eller möjligtvis Pretty Little Liars. För något som aldrig förändras är graden av förvirring som uppstår efter tre avsnitt PLL (en stabil tia).
Hoppas ni har fett äventyrliga lördagskvällar. Det har inte jag, för det pallar jag inte.
1 kommentarer
Elisabeth
16 Nov 2014 18:52
Woho vi klarade det!<3
Kommentera