Igår var jag med Lukas och Neo på lokalbandspelning: lycka, eufori, inspiration och entusiasm. Mina förväntningar var ganska höga då jag hört de flesta lokala förmågorna tidigare, men de lyckades ändå imponera! Vilka fantastiska musiker lilla Hjo befolkas av (även om första bandet kom från Mariestad, men det missade vi), och vilka fantastiska människor jag förärades umgänge med! Centralkommittén är det bästa jag vet.
Den här kvällen har jag haft en rampdejt med Neo. Vi satt på en ramp bredvid en grundskola, åt choklad med kakdegsfyllning och filosoferade om livets djupare frågor, exempelvis "Varför var en politikkorkad på högstadiet?" (nivån på vår politiska analys '08: borgarslakt, rött är bra, I WANNA BEEEE ANARCHY) och "Vad ska vi göra på midsommar?"
Aftonen fick dock ett snöpligt slut då jag insåg att min sammanfattning av gymnasiearbetet ska in på måndag. Med andra ord ska jag skriva hela natten, till tonerna av Aldrig för sent att ge upp och Under Pressure, för att sedan känna mig lika utpumpad som valfri Göteborgsvarvslöpare imorgon.
Behöver ni ett mer peppande musiktips än mina plugglåtar föreslår jag Chvrches hit We Sink. Det bästa med att min lillebror spelar FIFA är deras soundtrack som även innehåller favoriterna Bloc Party, Nine Inch Nails och Vampire Weekend!
Kommentera